bryt inte ihop nu du är bara en av många människor jag drömt om och du kan inte fånga mig och jag kan inte fånga dig

I K E A in my little heart

Inköpt: Inga saker till lägenheten men en jävla massa godis, lingonsaft och knäckebröd.

panik

Jag trodde jag tappat min plånbok idag, jag fick störd panik. Alltså sån panik är inte att leka med. Men den är nu återfunnen under nattduksbordet så livet har gått tillbaka till det gamla vanliga.

Förra veckan var hektisk för man skulle göra massa prov och sådant. Denna veckan blir hektisk för man ska ut massa och sådant. Jag föredrar denna veckan lite tror jag.

rosengren säger att man biter på naglarna för att det saknas något i ens liv. jag vägrar tro på det.

Fast jag saknar min familj och Sverige stundtals. Men det va nog inte det hon menade.

jag äter marabou choklad och dricker vatten. grym kombination!

världens lugnaste sommar blev världens stressigaste höst. olika ställen, olika folk och fina på olika sätt.

It's the sense of touch. In any real city, you walk, you know? You brush past people, people bump into you. In L.A, nobody touches you. We're always behind this metal and glass. I think we miss that touch so much, that we crash into each other, just so we can feel something.

urban outfitters har en tendens att sno mina hårt intjänade pengar

och självvald ensamhet är fortfarande det bästa som finns. speciellt nu, när man aldrig är hemma, aldrig ensam eller inte ens har tid att sitta ner.

har förövrigt haft ännu en fin äventyrsdag med denna människan

fuck new music! detta är fortfarande en av dom finaste bitarna.

visitterisoffanochärfulamenändåsåfina

en protest mot alla som klagar på särskrivning

and le question is

händer allt egentligen av en anledning som alla pratar om? eller är det bara saker vi säger så vi ska må bättre när vi mår dåligt?

just nu i los angeles: jag är stressad, nästan aldrig hemma, sover för lite men har det bättre än någonsin på något vis.

dom 2 bästa veckorna på lång tid genom poladroid

studentmat second edition

take away thaimat på söndagar som leder till lunch på måndag, jag har saknat dig!

studentmat

ris med ärtor och tofu, jag har saknat dig!

smc

Det blir soft när folk börjar skolka igen och det blir lite mindre människor på campus. Inte för att jag är där så ofta själv men när jag väl är där orkar jag inte stå i kö till diverse ting.

Dagens ilandsproblem.

le weekend

Det har varit en bra första vecka och det är garanterat för varmt för att börja skolan. Mer strandhäng, vågor, restaurangbesök, Hollywood, WeSC-fester, Venice och bra humör framöver med, tack! Jag och hon på bilden som heter Sanna har dessutom bestämt att vi ska få lära oss att surfa nu, känns lite som om det inte kommer bli så, lite som att jag skulle gått på bio nu men fastnade framför Entourage istället.

Gillar man att se bilder från LA och såntdär ska man läsa min kära vän Michaelas blogg här

just nu i hushållet

Jag går runt i morgonrock, lyssnar på The Tallest Man on Earth och dricker te. Livet är ändå rätt glamoröst i Los Angeles.

Men fortfarande så mycket bättre på något sätt.

Om ett par minuter får vi ett köksbord också. Mycket nu.

datorer och kläder

Jag får inte min webcamera till att fungera goddammit! Jag måste ha en sådan nu.

Rosengren har just köpt en MacBook Pro och Salli har internship på WeSC om hon önskar, avundsjuka råder på Ocean Park Blvd och det skäms jag inte för att erkänna. Nya solglasögon får försöka dämpa den.

L.A ger mig jetlag

Flyga är astråkigt. Vad målet än är.

Nu är jag tillbaka i min säng på Ocean Park Blvd, rätt jävla sjukt faktiskt. Allt är oförändrat här hemma och jag är trött men kan inte sova.

under ett täcke av kläder, smycken, skor och annat behövligt

Packa är astråkigt. Vad målet än är.

"men vi kan väl supa i sängen"

Folk börjar dra tillbaka till L.A och snart även jag. Denna sommaren gick fort, men inte alldeles för fort. Jag vill tillbaka.

Hade jag varit hemma på onsdag hade jag gått på bio, synd bara att Persbrandt blir äldre. Han va mitt svenska fri-kort på yngre dagar. Eller yngre, han har ju alltid varit äldre. Men Persbrandt. Fan vilken pondus! Han har fått ligga i sina dagar.

DELETE

Nu har jag tagit bort några inlägg för jag gillade dom inte, jag vill ta bort fler men jag orkar helt enkelt inte. Såhär i efterhand gillade jag inte vad jag hade skrivit. Men dom är redan lästa av ett par, men jag tar bort dom ändå, raderar och låtsas att det aldrig var skrivet ifrån första början. Jag vet inte varför jag inte gillar dom nu.

Kanske är det mer faktorn att jag gillar att radera saker och städa upp i mitt liv när det känns rörigt.

I mina hörlurar på min dagliga promenad:

från och med imorgon blir det detta på obegränsad tid. och mycket annat

jag mår perfekt. så jävla bra. såhär jävla bra

one of those days

Idag är en sådan dag, när jag saknar L.A lika mycket som jag gjorde den 22/6.

Jag vill liksom vakna, lägga min dator på magen, prata med folk hemma, gå upp ur sängen 2 timmar senare, äta toast med avokado, ta min turkosa beach cruiser till Venice, ligga på stranden i 2 timmar, käka brunch på Benice, åka till 3rd street, åka hem och ta en nap, duscha och allt sådant, åka till Venice, umgås, ta en taxi till Hollywood. Troligtvis till Teddys. Och imorgon vill jag ha fylleångest.

Det är inte bara mina fredagar och lördagar jag saknar. Jag saknar allt. Alla tråkiga rutiner. Som nu inte verkar så tråkiga. Orka sakna, jag måste njuta av svensk regnig sommar nu säger dom till mig.

ordet kärlek är för fult för det dom har

det finns kanske ett antal par i världen som varit tillsammans längre än mina föräldrar, så det är väl inte är något märkvärdigt att dom har hållt ihop i 36 år. men för mig är det rätt märkvärdigt. jag är den enda av mina närmsta vänner, om man bortser från LA-skaran, som har föräldrar som fortfarande är tillsammans.

men det är inte grejen. grejen är att dom är fan kära i varandra, efter 36 år. min pappa säger till min mamma att hon är snygg, oftast när hon har någon ny tröja på sig eller som igår när hon hade klipp sig. pappa säger hennes namn när hon inte är där. mamma undrar varför pappa inte ringt när han varit borta en hel dag. och så vidare.

dom är helt olika, natt och dag. pappa är ordningsam - mamma är slarvig. pappa ser problem - mamma lösningar. pappa är allas vän - mamma väljer sina vänner. men någonstans är dom väl lika då. mer blandning än vad jag är går knappt att bli.

humor är stört viktigt. imorse sa mamma följande:

om du blandar ihop våra saker slår jag ihjäl dig.

pappa svarar:

ja, du har väl en del mord på ditt samvete. 1 minuts paus, sedan: 3 tror jag, du är den typen.

humor på hög nivå.

men jag är så imponerad över det. 36 år och fortfarande kära. det är ju helt absurt. fast mest gulligt är, att dom kan inte kramas för länge för då får mamma panik och dom kan inte hålla varandra i handen för pappa känner sig fångad. kärlek kan visa sig på många andra sätt än sådant. det gillar jag.

I can't find the cord to pull the plug so I loop forever

jaha. nej men då gör vi samma sak denna veckan. skjuter upp till sista dagen. va fan! seriöst. jag lackar på mig själv. men jag skyller på att jag har varit på stranden. det var så mycket viktigare än business communications.

min middag idag känns rätt underlig, korv med bröd och rödvin.

jag längtar efter malla nu. på riktigt. hur fan kan man sakna någon så mycket. min framtida fru. killar kommer vi utnyttja och vi ska gifta oss, det har vi bestämt.

gjorde slut på statens pengar idag. bryr mig inte det minsta. jag är lycklig över nya kläder och skor.

drar fan till oslo i dagarna, jag saknar nacka och har tröttnat på hemma.

svett salt och grill dofter

jag kom hem från stranden nu, eller bryggan. vi låg på en brygga vid havet. det är så mycket bättre på något sätt, ingen äcklig sand, inga hårda klippor eller gräs som kliar. nej, brygga är ball.

jag drack en apelsinmer på vägen hem. och åt en glass. livet är rätt fint just nu ändå, när ångesten lagt sig och man inser att man snart ska tillbaka. vi ska grilla nu med. fatta vilken klyscha jag lever mitt i.

jag vill ändå att det ska bli augusti. men av helt andra orsaker än en flygresa över Atlanten.

inte nästa fredag, men nästa igen. då finner ni mig i fosterställning för jag fyller 25 och tror fortfarande att jag är 20.

sommar

det är sol och jag har skjutit upp allt mitt plugg till sista dagen. som alltid. alltid. jag har aldrig gjort något tidigare än den sekund man måste.

jag har träffat nathalie. världens kanske sötaste vän. henne ska jag hänga med i sommar.

jag har insett att jag aldrig kommer bo i sverige. jag gillar inte ens sommar sverige. det är en sådan klyscha.

jag börjar vänja mig vid att bli kallad pappas lilla gullhöna, lilla hjärtat och prinsessan nu.

jag vill inte börja plugga nu. verkligen inte. alltså. inte alls. om 5 minuter börjar jag.

denna gillar jag att lyssna på rätt högt

välkommen hem

Detta är inte nu. Detta var förra sommar ångesten och Barcelona hej dån. Men här är jag nu. Hemma. Det är inte ett moln på himlen, jag har sovit, solat och grillat. Det är fint att vara hemma men ändå inte.

Jag hade kunnat tänka mig en sommar i LA. Jag lämnade när det var rätt bra ändå. Men en paus är alltid bra, det vet jag själv. Men ibland är det svårt att förstå vad som är bra för en. Men blunda, det är awesome att göra. Blunda och putta iväg. Det brukar jag göra. Kanske därför jag inte klarar av att bo här, för här är det inte tillåtet att vara sådan. Men, när ångesten lagt sig blir det min bästa sommar någonsin. Det ska jag se till. Jag förtjänar det kan jag tycka.

only in L.A

denna mannen gick förbi mig på gatan idag. det är ingen liten skådespelare vi pratar om. det va ingen nattklubb och det var inte Leonardo DiCaprio, Paris Hilton eller P.Diddy. det var mer en legend. känns inte som det händer i göteborg men jag vet inte. al pacino.

helgen har varit bra. jag måste öva mig på att vara hemma när mina vänner går ut när min kropp säger att den inte vill det. men jag lyssnar nog hellre på vad jag vill än min utslitna kropp. just nu mår min kropp illa och mitt huvud förstår inte varför. annars var helgen italiensk mat, wesc fest, venice häng, melrose shopping och alldeles för mycket sms. nu. middag och utgång. och kanske ett kärt återseende.

jag vill inte hem nu. en vecka kvar. den ångesten kommer inte vara liten.

sommarlov

jag har börjat lyssna på denna igen.
gjorde min sista final igår, gick ut, drack, såg äntligen paris hilton som alla andra redan gjort, kom hem och vaknade för en stund sedan.

jag ska nog somna om. vara pepp med ändå lite ledsen för att jag ska hem snart och personer jag lagt min energi på ett halvår inte finns där till att lägga min energi på längre. bra att det kommit nya då. det gör det ju alltid fattar jag nu. sweeeeet.

sweet stress

fint stressad nu. kan ju ha sig själv o skylla, när man gillar att skjuta upp saker till sista dagen. verkligen sista dagen. i sista sekunden. man gillar det. för man är lat o pallar inte förutom när man verkligen måste. jag önskar jag va en såndär grym, som gjorde saker i tid. fast, mitt resultat blir alltid lika bra så fett är la det.

annars behandlar LA mig ruggigt bra just nu. 13 dagar till hemresa och separationsångesten kommer smygandes. oball.

sista veckan bor vi hos michaela i venice. sweet.

på onsdag. 18.00 är jag rätt så lycklig när sista final är gjord. spanska grammatik kan fan dra åt helvete förresten.

melrose and fairfax

jag vill inte sätta klockan på 08.00 på en söndag. jag vill aldrig det men framförallt inte på en söndag. jag gillar att sova på morgonen.

men jag vill också till melrose and fairfax flea market så jag åker dit och tippar på att det bli en nap sedan istället.

lördag 9.45pm

updates so to speak

jag har fått klagisar på att jag aldrig updatar min blogg. blogg. rysningar.

jag kan ju bara skriva när jag mår lite dåligt. lite bitter så. och man har ju haft något typ av lyckorus dom senaste 2 veckorna. men nu är ångesten tillbaka. i detta fallet är fan ångest klädd som en person. eller, det är den väl alltid. aa men kanske dags att fatta att man inte ska ha sådana personer i sitt liv då. men nej. jag tror att jag kan hantera det för att jag vart så jäääävla ball nu. det kunde jag inte. tydligen. det värsta är att jag tappade mig. jag hatar att tappa mig själv.

insåg just att det ska bli bra för mig att komma hem igen. har inte fattat det. men NU. nu fattar jag. hur jävla fint sverige kommer bli i sommar.

dessutom. som malla säger. alkoholen. min bästa vän. min dödligaste fiende.

här är vi

mina föräldrar och jag. dom är rätt så grymma.

i väntans tider

nu väntar man på rosengren, jag ska övertala henne till att följa med och shoppa upp pengar vi inte har och äta sushi tills vi spricker. sushi. inte as äckligt.

jag vill hem men ändå inte. jag vill krama min mormor som ligger på sjukhus och säga att hon är världens bästa mormor. för det ÄR hon. alla säger att dom har världens bästa mormor, men jag har verkligen det. hon bor på en liten ö och är liten människa med ett stort hjärta. så ta mig tillbaka till den dagen när jag och andreas hade världens finaste sommardag hos henne förra året. jag, andreas o mormor. bättre än så blir det inte.

34 dagar. då står jag på landvetter, saknar LA och kramar mina föräldrar. jag ska njuta av svensk sommar. om det så regnar varje dag ska jag njuta. ska längta tillbaka hit varenda sekund med.

we are on a break!

until tomorrow i guess

california

ännu en bra dag i LA.

vaknade just och ska dra till venice. men inte nog med det, jag mår fint. på riktigt liksom. LA har en tendens att göra folk sårbara och framkalla ångest. men jag verkar gått förbi det och när man gör det blir LA bara ännu bättre.

det kommer bli svårt att ta sig härifrån. jag kan inte se det. enda stället jag inte är rastlös på, tanken av att åka hem om 6 veckor skrämmer mig. jag vill inte, jag kom just tillbaka.

livet är som allra bäst när inte andra påverkar humöret med. när man inte tillåter det.

unn

idag tyckte jag att jag var värd att inte plugga efter min pilates lektion. gå hem. duscha jävligt länge. käka en räkpasta och njuta av en lång lunch i venice. dra en frozen yoghurt till efterrätt på 3rd street. köpa ett par nya jeans på urban outfitters. komma hem. äta popcorn. kolla på lost och desperate housewives. och sedan, snart, somna. så jag gjorde allt. jag gillar att unna mig. imorgon ska jag unna mig en utgång, dagen efter det med, efter följande dag med. lördagen ska jag unna mig att sova länge, kanske sola och käka frulle på benice. fan va fint jag mått denna veckan. fast det är ju bara tisdag ..

serious back flash!

åh! nu kommer jag ihåg hur det är att jobba. gör fint ont i kroppen, ingen fritid, trött men stash får man. nej, hellre fattig student än rik knegare. fast jag kommer förhoppningsvis fortsätta arbeta, för annars kan jag knappt äta, och det känns lite för fattigt. oball liksom.

salli. hon säger ändå en del sköna saker. vi diskutera vår fransman till chef och vad som va hett med han. då drar salli "det som jag ändå tycker är mest sexy är att han börjat tappa håret".

2008 vs 2009 part 2

ja men så blev det 28 april 2008 och jag hade varit hemma från asien 2 veckor, då satte jag mig på ett flyg till barcelona. så jag snackade spanska, lite engelska och minimalt med svenska under 3 månader. gjorde lite annat soft som man gör i barca med. fint fint fint. barcelona är världens bästa stad.

den 28 april 2009 lämnade däremot min broder L.A, det blev tomt, jag blev tvungen att handla mat igen, tvätta och börja plugga sånt jag skjutit upp i 2 veckor. oball. osoft. ochill. kanske ska börja med något av ovanstående då.

snart. det är så gott att skjuta upp saker så jag gör nog det istället.

tänk vad en liten kändis kan göra

vegas va bra. sjukt bra. över förväntningar så att säga.

vi spelade inte en enda gång men det gör inget för det vi inte la på spelande la vi på whiskey drickande, tvärtom kanske vore bättre för ångest och lever men faan va trevligt det va. körde hem på otroligt lite sömn, peppade för ny utgång som var ödet. för alla som känner mig vet att det finns en kändis jag vill se, dom andra gör inte så mycket. men leonardo dicaprio. äntligen. jag kan dö lycklig. jag tycker det är rå ball att bli impad av en kändis. men det är bara för jag tycker det är rå ball att vara sig själv, som många tror att dom är fast i själva verket inte verkar vara.

rensningen i mobilen ala vintern 2008 och mitt sönderklottrade blad verkade inte göra så mycket. facebook finns även klockan 3 på natten. om ni inte visste det.

VEGAS baby! bday på avstånd.

aa men va fan. man drar inte till vegas utan o dra ett baby efter, man gör det bara inte.

vegas lockade aldrig oss. men det gjorde inte mycket å andra sidan vi gillade att dricka en jack till tandoori kycklingen, ta ettans buss till westwood, sitta på en heltäckningsmatta, dansa, skicka sms och tillsist, som oftast somna bredvid varandra. vi gillade våra rutiner. vi gillade vår inköpslista. men du mår bättre där du är nu och det är fint. men det är inte ball för oss. för vi har känt varandra i 250 dagar, varit ifrån varandra i 123 dagar. men ändå, ändå vet vi vad vi ska säga till varandra. ändå verkar vi känna varandra. vara i varandras huvuden. det spelar ingen roll om våra minnen bara är L.A och ett halvår tillbaka. för jag kommer inte ihåg ett liv utan dig. för vi är kära och vi står för det. vi ska gifta oss. våra män får acceptera det. annars är dom inte värda oss, som alla andra. ingen verkar vara värda oss. vi är värda varandra. en gräslig bild på oss men ändå inte. hollywood? äh men det funkar. mer än så är det knappast. GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN MALIN BRITA LINDVALL.

fy fan. gaddningen kliar så jag vill explodera nu. skiter i det och kör till öknen med niclas imorgon. om livet är grått och trist just nu? nej det vill jag inte påstå.

t i r e d

jag har fått en ny tagg som smärtar nu. det gjorde ont när jag fick den med. men den vill inte vara ensam, den vill ha vänner nu. och det kommer den få. jag kan ha haft den bästa veckan i L.A och snart är spring break över men brodern är kvar ett tag till och ingen är gladare för det än jag. det har varit utmattande dagar och nu är jag trött så jag ska sova. plugga imorgon och ladda för vegas nästa helg. min mobil kommer förövrigt få en rensning ala vintern 2008. det verkar som det är det jag måste göra för att få ett nytt blad i min bok, den sidan jag är på är sönderklottrad.

jag har besök nu

nu har niclas kommit hit och ska vara här i 2 veckor. igår va vi på lakers, tråkigt bara att man inte vet något om basket, fint att det ändå var något av det ballaste jag gjort i L.A. det va inte sport, det va entertainment. och så här såg det ut innan matchen, livet hade kunnat vara sämre just där och då.

roller coaster

livet är allt bra när man får rätta till sina misstag trots man aldrig gjort något fel. rosengren börjar tröttna på min berg och dalbana nu och jag förstår varför. jag tror inte hon är den enda.

igår var vi ute, det var okej. bäst va turen till mcdonalds. och ödet att lämna klubben och bli bjudna på en förhoppningsvis fet fest på lördag. nu är jag seg och trött men funderar på att duscha av mig det och hälla i mig lite jack. eller streama serier och beställa hem mat. lär bli det senare och peppa för imorgon istället. fast det känns som lite häng i venice hade suttit fint nu.

idag är det ilandsproblem som hägrar i mitt liv och jag älskar dom, för dom gör inte ont, får en inte att inte vilja äta och vad man än gör blir det alltid bra. vi va fina igår. rosengren och jag. sanna och mickis med men inte lika tydliga bilder på dom.

efterklok

Ja. Yes. Sí. Ouí. det är lätt att vara efterklok. det är fint att lyssna på andra för man ser inte sig själv så tydligt som man borde men det är ingen annan som får ta konsekvenserna för ens handlingar. och det är fint att bli lite puttad åt ena eller andra hållet. jag är lat, jag vill att någon annan tar mina beslut. att ödet avgör. jag skäms för mig själv att jag ångrar mitt senaste beslut, för det skrivna ordet går som oftast inte att ta tillbaka. men hade det varit någon annan som tagit beslutet så hade jag aldrig tvekat om att det var rätt, och jag tycker att det var rätt eller så tror jag bara det. ofta intalar jag mig saker, så nu vet jag inte alls. ibland analyseras det för mycket i detta hushållet. jag är den största bidragande faktorn. det ska slutas med sådant nu. nu när det är spring break. spring break - man tänker på äckliga amerikaner i florida och mexico. men jag fyller 25 i år och ska verka ball så jag kör L.A, Lakers, road trips norrut och kollar lite gyllene broar, till öknen och spelar bort lite stash och hänger i venice istället.

jag behöver en paus

nu ska jag sova lite såhär på måndag förmiddag, för att glömma min hunger och sådant som på något konstigt sätt kan göra ont. det är ganska lätt att fokusera på dåligt folk i livet, när det bara är en ytterst liten del av alla bra människor man har i sitt liv. man undrar ju varför. det är kul, det är kul att plåga sig själv och må lite dåligt. jernis sa en sann sak häromdagen när vi snacka om att man fyller 25. "jag är som 3 och 70, barnslig och bitter" det är jag med. mest det senare idag, rå bitter och det är barnsligt men jag får vara bitter idag. jag får vara förbannad som fan för snart är det över. det ska bli gott med lite besök hemifrån, roadtrip, basket och häng med brodern, visa grymma mangan världens ytligaste stad och få träffa min bästa vän i början på maj. jag ser framemot dom närmsta 4 veckorna. dom kunde inte vart placerade mer lägligt. förövrigt 25 grader varmt och inte ett moln på himlen. men ändå. livet är inte alltid perfekt bara för att solen skiner. svenskar har en tendens att tro det.

just nu

SJÄLVVALD ENSAMHET ÄR DET BÄSTA SOM FINNS

Y E A Y

om 14 dagar får världens coolaste lilla syster besök av världens ballaste broder. det blir inget annat än fint. men om jag känner oss rätt, även lite höjda röster. precis som det ska vara.

jag lyssnar gärna sönder låtar

som denna. den har jag lyssnat sönder. för längesen. jag kan förövrigt även informera om att jag gått och blivit förkyld, eller allergisk. jag vet inte för sånt vet inte jag. dagen i övrigt har varit allt annat än dålig, den har varit strandhäng i venice och brunch på benice. vi verkar bryta rutinen denna veckan. eller jag då. dom andra 2 i hushållet drar les deux ikväll, mer L.A än så blir det knappast. jag och min snuva drar serier. att banga en utekväll i L.A är stort. det är starkt och visar på karaktär. och jag är inte så tuff så låt mig bli frisk och ge mig nästa helg nu!

välkomna till min rutin

Nu är det helg igen. Man undrar ju hur veckorna kan går så fort? Kanske för att man bara går i skolan knappt 4 dagar. Så riktigt helg är det inte, men ett lunch pass pilates går inte under kategorin plugga enligt en Svensson. Vi gör samma sak varje vecka, nästan, men vi ska ändra på det nu. Förra veckan sa vi, som så många gånger förr NÄSTA vecka DÅ ska vi inte gå ut i Hollywood. Då ska vi testa något nytt, stanna i Santa Monica eller Venice. Jag gillar inte Hollywood. Hollywood skadar mig. Hollywood hämmar kreativiteten och föder svin. Men jag lovar, nästa vecka. Då ska jag inte dit. Eller. Rutiner är rätt bra ändå.
SO. welcome weekend. welcome dancing. welcome new outfit. welcome sleeping in. welcome movies. welcome hollywood. welcome venice. welcome red wine. welcome jd. welcome clear blue sky. welcome the troubadour. and. last but not least this weekend im not gonna welcome anxiety.

helgen som var och veckan som komma skall.

Jag äter svenne godis nu, djungelvrål klubbor. Eller salta apor som vi skulle sagt. Men, jag äter salta apor klubbor för att Sallisss är tillbaka. Dvs numera är vi hushållet Jonsson/Rosengren/Skött i en liten 2a. Amerikansk 1a. Jag gillar det. Den e go. Helgen va lång, vi var lång lediga. Den var grym med. In a ambiguous kind of way. Helgen var rödvinsfylla, Eva Longorias födelsedagsfest på hennes restaurang i Hollywood~Beso, återseende, klackar som fick mina fötter att skrika, bio som blev sushi istället, spanska och ältande. Nu verkar det vara storm. Du sa just att du inte gillar när det är storm i L.A, tur att du är i den svenska huvudstaden då. Jag gillar det. När det blåser i L.A alltså, inte att du är i Stockholm. Veckan som komma skall innehåller tenta och uppgiftsinlämning, man gillar ju inte att plugga direkt. Jag gillar att arbeta, ha en inkomst, vara ledig när man ska vara ledig. Men jobba är ju tråkigt med, Telia. Tror ni Telia va kul? Visst. Ska man ha ett jobb ska det vara något man får ut något av, något kreativt. Ekorre hjulet stör mig. Som Rosengren, hon kommer bli något, jag gillar sättet hon fotar på. Därför snor jag hennes bilder och lägger upp.
Btw. Life without Facebook~Weird as hell. Tastes like heaven. I'm back on Wednesday. Maybe.

this disgusting addiction of mine

Kan verka drama queen. Men jag är på Facebook rehab. Faan, fejjan är ett beroende. Och sluta, det är det. Testa och inte gå in på din facebook sida på ett par dagar. Det pallar man om man har ett jobb eller är på semester. Är man hemma och pluggar stora delar av dagen gör man inte det. Alla vet om det. Facebook är onödigt. Varför måste vi veta så mycket om varandra? Vi känner väl våra vänner redan. Varför måste vi veta var alla befinner sig? Om man undrar kan man väl ringa. Eller fråga senare. Eller spelar det egentligen någon roll? Hur var livet innan facebook? Vad använde man internet till? Jag kommer helt ärligt inte ihåg. Facebook äcklar mig. Nej, jag dissar det. Har tröttnat. Och framförallt. Jag har tröttnat på dig. Som faan.
Om en vecka är jag tillbaka och följer samma rutin igen.
I can't find the cord to pull the plug so I loop forever.

Andreas Jonsson

Just nu saknar jag honom. Han på bilden. Fast inte då. För jag kommer inte ihåg honom då. Men nu. Nu är han bäst. Och han vet inte ens om hur grym han är. Han är inte som jag men ändå som jag. Fast kille. Och mycket snällare. Och så gillar han att vara hemma. Det gör inte jag. Men jag gillar honom. Aa, jag vill nog säga älskar. Eller. Ordet älskar räcker inte ens till. Jag saknar dom andra 3 med. Men just nu saknar jag honom mest.

2008 vs 2009

för exakt ett år sedan var jag och nathalie på en resa. i sydostasien. den va okej, aa jag vill nog nästan dra det till mer än så. bästa månaderna i mitt liv. nu bor jag och nathalie i samma land men på 2 olika sidor. det är inte bra, för hon är bra. och jag saknar henne.