Y E A Y

om 14 dagar får världens coolaste lilla syster besök av världens ballaste broder. det blir inget annat än fint. men om jag känner oss rätt, även lite höjda röster. precis som det ska vara.

jag lyssnar gärna sönder låtar

som denna. den har jag lyssnat sönder. för längesen. jag kan förövrigt även informera om att jag gått och blivit förkyld, eller allergisk. jag vet inte för sånt vet inte jag. dagen i övrigt har varit allt annat än dålig, den har varit strandhäng i venice och brunch på benice. vi verkar bryta rutinen denna veckan. eller jag då. dom andra 2 i hushållet drar les deux ikväll, mer L.A än så blir det knappast. jag och min snuva drar serier. att banga en utekväll i L.A är stort. det är starkt och visar på karaktär. och jag är inte så tuff så låt mig bli frisk och ge mig nästa helg nu!

välkomna till min rutin

Nu är det helg igen. Man undrar ju hur veckorna kan går så fort? Kanske för att man bara går i skolan knappt 4 dagar. Så riktigt helg är det inte, men ett lunch pass pilates går inte under kategorin plugga enligt en Svensson. Vi gör samma sak varje vecka, nästan, men vi ska ändra på det nu. Förra veckan sa vi, som så många gånger förr NÄSTA vecka DÅ ska vi inte gå ut i Hollywood. Då ska vi testa något nytt, stanna i Santa Monica eller Venice. Jag gillar inte Hollywood. Hollywood skadar mig. Hollywood hämmar kreativiteten och föder svin. Men jag lovar, nästa vecka. Då ska jag inte dit. Eller. Rutiner är rätt bra ändå.
SO. welcome weekend. welcome dancing. welcome new outfit. welcome sleeping in. welcome movies. welcome hollywood. welcome venice. welcome red wine. welcome jd. welcome clear blue sky. welcome the troubadour. and. last but not least this weekend im not gonna welcome anxiety.

helgen som var och veckan som komma skall.

Jag äter svenne godis nu, djungelvrål klubbor. Eller salta apor som vi skulle sagt. Men, jag äter salta apor klubbor för att Sallisss är tillbaka. Dvs numera är vi hushållet Jonsson/Rosengren/Skött i en liten 2a. Amerikansk 1a. Jag gillar det. Den e go. Helgen va lång, vi var lång lediga. Den var grym med. In a ambiguous kind of way. Helgen var rödvinsfylla, Eva Longorias födelsedagsfest på hennes restaurang i Hollywood~Beso, återseende, klackar som fick mina fötter att skrika, bio som blev sushi istället, spanska och ältande. Nu verkar det vara storm. Du sa just att du inte gillar när det är storm i L.A, tur att du är i den svenska huvudstaden då. Jag gillar det. När det blåser i L.A alltså, inte att du är i Stockholm. Veckan som komma skall innehåller tenta och uppgiftsinlämning, man gillar ju inte att plugga direkt. Jag gillar att arbeta, ha en inkomst, vara ledig när man ska vara ledig. Men jobba är ju tråkigt med, Telia. Tror ni Telia va kul? Visst. Ska man ha ett jobb ska det vara något man får ut något av, något kreativt. Ekorre hjulet stör mig. Som Rosengren, hon kommer bli något, jag gillar sättet hon fotar på. Därför snor jag hennes bilder och lägger upp.
Btw. Life without Facebook~Weird as hell. Tastes like heaven. I'm back on Wednesday. Maybe.

this disgusting addiction of mine

Kan verka drama queen. Men jag är på Facebook rehab. Faan, fejjan är ett beroende. Och sluta, det är det. Testa och inte gå in på din facebook sida på ett par dagar. Det pallar man om man har ett jobb eller är på semester. Är man hemma och pluggar stora delar av dagen gör man inte det. Alla vet om det. Facebook är onödigt. Varför måste vi veta så mycket om varandra? Vi känner väl våra vänner redan. Varför måste vi veta var alla befinner sig? Om man undrar kan man väl ringa. Eller fråga senare. Eller spelar det egentligen någon roll? Hur var livet innan facebook? Vad använde man internet till? Jag kommer helt ärligt inte ihåg. Facebook äcklar mig. Nej, jag dissar det. Har tröttnat. Och framförallt. Jag har tröttnat på dig. Som faan.
Om en vecka är jag tillbaka och följer samma rutin igen.
I can't find the cord to pull the plug so I loop forever.

Andreas Jonsson

Just nu saknar jag honom. Han på bilden. Fast inte då. För jag kommer inte ihåg honom då. Men nu. Nu är han bäst. Och han vet inte ens om hur grym han är. Han är inte som jag men ändå som jag. Fast kille. Och mycket snällare. Och så gillar han att vara hemma. Det gör inte jag. Men jag gillar honom. Aa, jag vill nog säga älskar. Eller. Ordet älskar räcker inte ens till. Jag saknar dom andra 3 med. Men just nu saknar jag honom mest.

2008 vs 2009

för exakt ett år sedan var jag och nathalie på en resa. i sydostasien. den va okej, aa jag vill nog nästan dra det till mer än så. bästa månaderna i mitt liv. nu bor jag och nathalie i samma land men på 2 olika sidor. det är inte bra, för hon är bra. och jag saknar henne.

den är go

Helgen va bra. Riktigt bra. Otippad. Och det jag behövde. För varje dag som går tar jag mig bort från gråskalan och tillbaka på min primära färg. Bilden känns lite klarare nu, och det lutar mot att stanna. På obegränsad tid. Vi får se, jag gillar att ha en plan o sedan ångra mig.

Denna veckan går jag i skolan 3 dagar. 2 för tisdag är bara träning. Tråkigt. Livet är bra nu du.

melo-jävla-di festival

Det abslout bästa med att inte vara hemma en lördag som denna är melodifestivalen. Jag är glad att slippa höra låtarna. Glad att slippa se fula artister som är lame. Glad att slippa läsa löpsedlarna. Glad att slippa melodifestivalen. Jag har aldrig gillat den, kommer aldrig att göra. Kommer alltid ogilla dig som gillar den. Det kommer alltid vara ett moment i vår vänskap eller vad för relation vi kan tänkas ha. Den gör mig arg. Jag var bara tvungen att skriva det. Dessutom är det en grej nu, att inte gilla melodifestivalen. Men mitt hat .. det är rent. Det äkta. Det är starkt. Att jag egentligen orkar lägga ner energi på att skriva det. Men så enormt mycket hatar jag melodifestivalen.

Annars. Helgen. En av dem bättre. Lång, halva är kvar. Men jag är trött nu, liksom utmattad. Jag tror att det inte är självvållat, att det är någon annan som tröttar ut mig psykiskt men det är bara att själv bestämma. Nu ska jag äta en scone som Rosengren bakat. Kanske ta en ruta Marabou Chocklad som man tjackat på IKEA. Eller Ballerina. Valet är svårt.

just nu i hushållet jonsson/rosengren

"nene idag är man snygg vettu"

jonsson: fan va brun du ser ut.
rosengren: aja. man har la solat en havltimma.
jonsson: ajajaja. du kör den.
rosengren: ja det trodde jag va självklart.
5 minuter senare. jag är på väg och gå och rosengren står inne i sovrummet och kollar sig antagligen i spegeln.
rosengren: nene. idag är man snygg vettu.

tråkigt självförtroende.

samma typ av kommentarer lär fällas om ett par timmar. om man påverkats av att bo i världens ytligaste stad? nej det tycker jag väl inte så.
här har jag spenderat nån timma nu. känns som mycket handlar om solning. men vi har haft vinter. blev just vår, då blir man sånhär. ni kan vänta till maj och se själva. april om ni har tur. hörde att det snöade. ball. kul för er. en power-nap nu, lite middags lagning och sedan ut, för det är torsdag och det betyder helg. om inte jag kommer se leonardo dicaprio ute snart kommer jag flytta hem. jag ger liksom upp.

fatta ironin.

vi sitter i en toyota prius

helvetet måste frysit till is och grisar flyger.

Anti. Det är det jag är mot bloggar. Anti. Som mot det mesta egentligen. Jag har lätt för att vara anti saker. Lätt att hata. Och lika lätt att älska. Alldeles för nära till alldeles för starka känslor. Det är svart eller vitt, ingen grå zon. Fast nu är jag i någon typ av grå zon. Och jag gillar det ju inte, jag gillar det svarta och vita. Ja eller nej. Trivas eller vantrivas. Gillar eller ogillar. Jag kommer snart vara tillbaka på en primär färg igen. Jag ska börja blogga nu, ordet blogga stör mig så det högg till nu när jag skrev det. Men det är för min skull, det kommer vara som jag är. Bara ord. Hårda ord. Vackra ord. Mina ord. Ni behöver inte läsa dom men jag vill skriva dom. Foton. På dom jag gillar, och dom som gillar mig tillbaka. Los Angeles, oundviktligt eftersom jag går runt här varje dag. Nu ska jag nana för det är skola imorgon och min 4-dagars vecka har börjat. Lär inte vara ett moln på himlen och runt 20 grader. Jag har det bra, det har jag alltid haft. Därför blir valen för framtiden svårare.

jag bor här, ett par kvarter bort