dom spelar i LA 21/5, jag är glad för detta. mycketmycketmycket

en mix av balla o oballa prylar

Jag har fått några jävla vita fläckar på ryggen. Så var jag på Vårdcentralen, som förövrigt kostade 50 kronor att gå till vilket fick mig att inse hur bra detta landet är. Men ja, så sa dom att det va pigmentfläckar! Jag vill inte ha vita pigmentfläckar. Så nu ska jag till läkaren imorgon och kolla om det var det eller inte, dom sa att det kan komma för man vart i solen mycket, men jag vet inte om jag vill påstå att jag varit mer i solen än någon annan. Bara året om ett par gånger.

Efter det, ska jag äta lunch med Tuva och hennes mor. Sen ska jag enligt rutin följa med hem till familjen Jonsson/Oskarsson och lägga mig på divanen. Den där soffan. Den kommer jag sakna.

LA om en vecka. Jag byter ICA mot Trader Joes, häng med bebis och familj mot singelbrudar och avskum till män, kvällar i bekväma soffor mot nätter i Hollywood, raggsockar och gummistövlar mot tajta jeans och högklackat, snö mot vårsol. Som sagt, en mix av balla och oballa prylar.

Denna gången på Landvetter kommer bli jobbig.

du, lugn

Hemma kollar man en del film, Johan Falk har jag kollat. Sämre producerade filmer är fan svårt att hitta, men det var en tvångstanke att se alla utan att ha sett Noll Tolerans, Livvakterna och Den tredje vågen. Johan Falk tycker om att säga "duu, lugn". Jag får kalla kårar av hans äckliga röst. Jävla Eklund, han är creepy. Duu, lugn.

Men Joel Kinnaman är okej. Fast inte som Frank Wagner. Men annars, ja, då är han helt okej.

Jag gör inte så mycket när jag är hemma, hänger med Tessan och Tuva mest. Jag är avundsjuk på Tuvas liv, det får jag erkänna. Helt bekymmerslöst. Hon verkar ju fattat det med för hon gnäller sällan. Bara skrattar och kollar.

nu har jag hälsat på min mormor på ön, då såg det ut såhär. imorgon drar jag dit igen, soft indeed.

göteborg-münchen-los angeles ..

.. sker 8e februari 2010.

Jag är numera SAS EuroBonus medlem med, något jag borde blivit för 6 år sedan när jag tog studenten ja.

fan va soft hon är ändå, eskimå-ungen.

suecia

Här sitter jag, osminkad och i pappas träningsbyxor med en filt över axlarna. Det börjar bli dags att ta en dusch nu snart tror jag dessutom. Imorgon ska jag ta på mig riktiga kläder och kanske även smink om jag orkar, mascara is out of the question. På onsdag måste jag ha mascara, då ska jag träffa folk som inte tillhör min familje-klan.

Jag saknar inte L.A det minsta. Oroväckande. Fast min vardag i LA är ju tuffare än min lediga tid här nu. Men skulle jag ha en riktig vardag här och ett riktigt liv som inte består av mammas mat och ledig tid, så föredrar jag min vackra och hårda L.A-vardag.

Allt är lättare hemma, fan till er som inte förstår hur jobbigt det är att bo på andra sidan jordklotet och hur komplicerat USA är som land. I allt. Från att tanka bilen till att posta ett brev till att få jobba lagligt. Sveriges västkust versus Amerikas. Och vi kanske inte ska överdriva, livet i Los Angeles kan vara stört soft. På gräns till omänskligt bra.

denna softar jag med i stenungsund

ursäkt till modern hennes som blev bortklipp